2010-06-12
Lyssnar på 16 lovers lane i lurar i köket. Stränga order om att vara tyst. Idag har jag cyklat ner till shakespeare and C/O och läst lite. Kom på att Rue marengo och the cranes who built the cranes skulle kunna vara namn på något artistiskt någon gång. Snyggt, men utan mening och nu förlagt i glömskans bok.
Var på ett party fullt av franska bögar i går. En kille hade peter pan brallor och skor. En annan hade en läder BH utanpå en silkesskjorta. De pysslade med design på olika sätt. En tjej var praktiskt taget naken. Hon måste ha fått med sig dressen från en catwalk där den bör ha kallats svart aftonklänning. Sista vet jag inte. Men det är rimligt. Det första hon sa var att hon hade trosor. Jag nickade generat och kunde inte låta bli att tänka att det i så fall måste vara en sån där samba-trosa. En sån där med paljetter som bara täcker det allra väsentligaste. Det vanligaste samtalsämnet var om inredningen i hemmet. 7 stora krukor, 5 gigantiska koffertar från början på förra seklet och ett golv från ett slott i Bretagne. På vägen ut såg jag värden hångla med fel snubbe i köket. Det var han värd. Körsbären och chablisen han bjöd på var närmast perfekt avkyld.
16 lovers lane är grym, ett annat tips är Tusk med fleetwood mac.
i samma genre som 16 lovers lane gillar jag echo and the bunnymen - ocean rain och allra mest catch med the cure.
Shit, den skivan asså! Köpte den för 10 spänn i stockis för typ tio år sen och det är en av mina bästa! alice cooper goes to hell, dagens platta! Ha det redit gödit i paris du, och glöm nu inte lyssna mycket på style councils parisromantiska skiva från 1983
tack för tipset och obs på tal om fleetwood mack så finns äntligen lindsey buckinghamns law and order på spotify.