senaste nytt.
tjabba readers!!!
Tänkte bara passa på att meddela alla fans om att nya Vit päls skivan är klar. imorgonkväll tänkte jag och laban köra omslagsvikarkväll. å det är knappt att jag tror det själv, men nya skivan ska faktiskt gå att få tag på redan på torsdag från rundgång laban eller mig. Kändes ett tag som om jag hade brutit tummarna i röven som det heter på grov skånska. men nu är den alltså snart här. Wow.
jag vill också passa på att tipsa alla om att rundgång håller på att sätta ihop en samlingsskiva med jultema. Och som jag har fattat det hela rätt får alla som skickar in ett bidrag innan den 5:e dec vara med. 18:e är det släppfest i deras lokal på Kristianstadgat. Då kan man också köpa skivan för 20 kr styck. Det lär bli en succé.
Rundgång, skivor & prylar HB
Kristianstadsgatan 14
214 23 Malmö
tel.nr: 040-232010
/Calle
Tänkte bara passa på att meddela alla fans om att nya Vit päls skivan är klar. imorgonkväll tänkte jag och laban köra omslagsvikarkväll. å det är knappt att jag tror det själv, men nya skivan ska faktiskt gå att få tag på redan på torsdag från rundgång laban eller mig. Kändes ett tag som om jag hade brutit tummarna i röven som det heter på grov skånska. men nu är den alltså snart här. Wow.
jag vill också passa på att tipsa alla om att rundgång håller på att sätta ihop en samlingsskiva med jultema. Och som jag har fattat det hela rätt får alla som skickar in ett bidrag innan den 5:e dec vara med. 18:e är det släppfest i deras lokal på Kristianstadgat. Då kan man också köpa skivan för 20 kr styck. Det lär bli en succé.
Rundgång, skivor & prylar HB
Kristianstadsgatan 14
214 23 Malmö
tel.nr: 040-232010
/Calle
foton från partyt 18/11 att gotta sig med!!!
Mer pepp inför fredag!!!
Fredag asså. shit så fett.
Nu är DJ helt spikad. men vem det är blir en hemlis. Den som lever får se, som mina föräldrar brukade säga till mig när jag var otålig. Allt jag säger är att det är en för mig sann legend. Räkna med go pottfrillepop mm...
Nu är DJ helt spikad. men vem det är blir en hemlis. Den som lever får se, som mina föräldrar brukade säga till mig när jag var otålig. Allt jag säger är att det är en för mig sann legend. Räkna med go pottfrillepop mm...
Fett är också att vi kommer sälja veggievarmkorv för en tia till bärsen.
Imorn ska jag också försöka köpa mig en digicam, vars bilder kommer hamna här följande dag.
See you there!!!
/Calle
aldrig mera kb
Det har vi alla sagt. Jag oftare än dom flesta. Men i kväll spelar jag och Laban i vinylbaren. Så ska ni bryta mot ert löfte och gå dit så ska det vara i kväll. Vi älskar er alla.
(Har lite dåligt samvete för att jag mest gör reklam för saker. Men är det grymma saker måste det vara okej).
/Jakob
(Har lite dåligt samvete för att jag mest gör reklam för saker. Men är det grymma saker måste det vara okej).
/Jakob
Försnack.
Den 18:e november är det dags för nästa Canaiekväll på Barbro i Malmö.
Glöm inte att köpa biljetter i tid. Sist tog biljetterna slut redan innan vi hunnit öppna dörrarna för kvällen. Förköp säljs via rundgång. Priset kommer ligga runt femtio spänn.
Spelar gör:
Big ship (Lo-fi. Finfina låtar av Markus (som antagligen sitter ner) m band)
Vit päls (indie m kör och trummaskin)
Now (gyttig funkig kraut m tremelo)
För mer information kolla in www.canarierecords.com
Ps: Vi är extremt stolta över den här line-upen. Den här gången har vi verkligen överträffat oss själva. Det kommer bli en riktigt bra kväll! Ds.
/Calle
Glöm inte att köpa biljetter i tid. Sist tog biljetterna slut redan innan vi hunnit öppna dörrarna för kvällen. Förköp säljs via rundgång. Priset kommer ligga runt femtio spänn.
Spelar gör:
Big ship (Lo-fi. Finfina låtar av Markus (som antagligen sitter ner) m band)
Vit päls (indie m kör och trummaskin)
Now (gyttig funkig kraut m tremelo)
För mer information kolla in www.canarierecords.com
Ps: Vi är extremt stolta över den här line-upen. Den här gången har vi verkligen överträffat oss själva. Det kommer bli en riktigt bra kväll! Ds.
/Calle
Heja Danmark!
Igår var vi och spelade med pälsen på hovedbangade (centralen i köpenhamn). En skitkonstig nordisk festival get togheter. Före oss var en dansk poet som jag inte fattade ett ord av, men som gjorde ett fåtal lyssnare riktigt upprörda. och en kvinna som sjöng vem kan segla förutan vind. Och några dalkullor sålde böcker exponerade på en fäll.
Och så pratade jag med en annan utställare som tyckte det var viktigt att jag pratade Svenska och han Danska och att vi förstod varandra och var vänner.
När trummaskinen och kören började eka inne på den kalla centralen letade uteliggarna sig fram ur sina gömmor och de var inte så få. En kille sjöng med i havsbävning innan han tände eld på ett packet tändstickor och somnade på marken. Några femtonåriga tjejer i punkardress dansade. Efteråt kom de fram och ville snacka. Kul tänkte jag, men så klart ville de bara tulla cigg. Laban gav dem cigg och varsin skiva.
En tant kom fram och frågade mig om vägen till en avgång mitt under en låt. Jag visste inte om jag skulle svara. Men labbe hoppade av scenen tog henne under armen, pekade och räddade situationen.
Publiken var väldigt flyktig ibland var där 20 pers och kollade. Ibland 200. Efteråt gick vi och åt något indiskt på istergade.
Sedan åkte vi hem. Jag drack pilsner i bilen och från högbron såg jag Malmö iform av en svart massa, med tusentals gula små ljus. Och det var gäss på vågorna i öresund nedanför. Jag har danska kusiner. Och jag tänkte på dem. Förr brukade vi åka till dem över julen och äta rödkål och sockerstekt potatis och ris ala malta. Den som hittar en mandel i sin gröt fick en mandelgave.
Tänk att utomlands är så nära.
Förlåt. Jag vet att det sista förstörde allt.
/Calle
Och så pratade jag med en annan utställare som tyckte det var viktigt att jag pratade Svenska och han Danska och att vi förstod varandra och var vänner.
När trummaskinen och kören började eka inne på den kalla centralen letade uteliggarna sig fram ur sina gömmor och de var inte så få. En kille sjöng med i havsbävning innan han tände eld på ett packet tändstickor och somnade på marken. Några femtonåriga tjejer i punkardress dansade. Efteråt kom de fram och ville snacka. Kul tänkte jag, men så klart ville de bara tulla cigg. Laban gav dem cigg och varsin skiva.
En tant kom fram och frågade mig om vägen till en avgång mitt under en låt. Jag visste inte om jag skulle svara. Men labbe hoppade av scenen tog henne under armen, pekade och räddade situationen.
Publiken var väldigt flyktig ibland var där 20 pers och kollade. Ibland 200. Efteråt gick vi och åt något indiskt på istergade.
Sedan åkte vi hem. Jag drack pilsner i bilen och från högbron såg jag Malmö iform av en svart massa, med tusentals gula små ljus. Och det var gäss på vågorna i öresund nedanför. Jag har danska kusiner. Och jag tänkte på dem. Förr brukade vi åka till dem över julen och äta rödkål och sockerstekt potatis och ris ala malta. Den som hittar en mandel i sin gröt fick en mandelgave.
Tänk att utomlands är så nära.
Förlåt. Jag vet att det sista förstörde allt.
/Calle
Handklapp och fördömande Jesus
Hej folket. Vill tipsa om Eving family Stone den 23:e på Jeriko.
Bland sveriges bästa liveband. Massvis med call-and-response handklapp och country covers. Hank och Louvine brothers låtar. Jättebra verkligen.
Jakob/ Ny här på bloggen
Bland sveriges bästa liveband. Massvis med call-and-response handklapp och country covers. Hank och Louvine brothers låtar. Jättebra verkligen.
Jakob/ Ny här på bloggen
saker som är bra i teorin #2
Börjar man lyssna på Bo Kaspers Orkester eller Raymond & Maria när man är 30? Är det helt vanliga musiklyssnare som plötsligt blir vuxna och bestämmer sig för att lyssna på tråkig musik? Eller är BKO- och R&M-lyssnarna ett eget släkte, som gillar den musiken oavsett om de är 15, 25 eller 35 när de hör den för första gången?
Jag tror fakiskt att det lutar mot det senare. Däremot är det ett faktum att folk som gillar musik gärna vill åldras med, och att deras musiksmak ska åldras med dem. Jag och min kompis Carl Magnus snackade en gång om att man borde ha gått över till jazz totalt när man var 30 och klassisk musik när man var 40. Gärna för mig.
Men i allmänhet vill folk som lyssnade på svensk indie när de var 16, soul när de var 18 och Bob Dylan när de var 20 - och till den kategorin hör kanske de flesta av oss - vill gärna ha ett moget alternativ inom själva popmusiken. Och vad skulle då detta vara? Svaret är Fleetwood Mac.
Fleetwood Mac är bandet man vänder sig till när man inte längre behöver känna att popmusik handlar om vi-mot-dem eller febrig rastlöshet. Musik att lyssna på när man är så pass säker på sig själv att skivsamlingen inte behöver utstråla coolhet och vara street eller modern. Man tänker "i grund och botten vill jag ju bara ha bra låtar", och eftersom man inte längre imponeras av punkiga treackordslåtar eller dyrkar lo-fi som ett värde i sig, finns det ingen anledning att dissa den välpolerade FM-rocken från 1970-talets Los Angeles.
I teorin är ju Fleetwood Mac ett fantastiskt band: fyra grymma låtskrivare (och en skäggig trummis), varav två kvinnor, som såg som sin livsuppgift att skapa välgjorda poplåtar med noggrant utmejslade melodier och slitstarka refränger, och lagom melankoliska kärlekstexter. Det var två par i gruppen som var gifta och som sedan skilde sig ungefär samtidigt, och skivan "Rumours" som kom exakt då inte bara dokumenterade detta, utan var också deras mest lyckade samling låtar. Den borde vara ett mästerverk och den har också ständigt hyllats som ett sådant.
Men allt är bara skitsnack! Lyssnar man på "Rumours" inser man hur fel människor som annars har god smak kan ha. Alla från musikjournalister som Andres Lokko, Jan Gradvall och Terry Ericsson till band som The Cardigans, Moneybrother och The Concretes älskar "Rumours", och alla är i den bemärkelsen dumma i huvudet. "Rumours" är inget mästerverk i mogen popmusik. Den är full av skägg, gitarrsolon (det spelar ingen roll att det är på en akustisk gitarr!), bluesstämningar och lagom gungiga takter. Melodier? Om man tycker att det här är bra melodier så har man aldrig hört Cole Porter, Burt Bacharach eller Duke Ellongton. Melankoliskt? Lägg av, det är bara tralligt och uddlöst. Vi snackar kokaintankade Los Angeles-musiker, inte Hjalmar Söderberg. Moget? Om solglasögon och hatt är din definition av att mogna så talar vi inte samma språk.
Fleetwood Mac är alltså a fucking fraud. Vill du ha kokainpop från 70-talet, köp Steely Dans "Aja". Vill du ha mogna kärlekslåtar, köp "Ella Fitzgerald sings the Johnne Mercer songbook". Vill du åldras med värdighet, sälj din gitarr.
/Nicholas
Men i allmänhet vill folk som lyssnade på svensk indie när de var 16, soul när de var 18 och Bob Dylan när de var 20 - och till den kategorin hör kanske de flesta av oss - vill gärna ha ett moget alternativ inom själva popmusiken. Och vad skulle då detta vara? Svaret är Fleetwood Mac.
Fleetwood Mac är bandet man vänder sig till när man inte längre behöver känna att popmusik handlar om vi-mot-dem eller febrig rastlöshet. Musik att lyssna på när man är så pass säker på sig själv att skivsamlingen inte behöver utstråla coolhet och vara street eller modern. Man tänker "i grund och botten vill jag ju bara ha bra låtar", och eftersom man inte längre imponeras av punkiga treackordslåtar eller dyrkar lo-fi som ett värde i sig, finns det ingen anledning att dissa den välpolerade FM-rocken från 1970-talets Los Angeles.
I teorin är ju Fleetwood Mac ett fantastiskt band: fyra grymma låtskrivare (och en skäggig trummis), varav två kvinnor, som såg som sin livsuppgift att skapa välgjorda poplåtar med noggrant utmejslade melodier och slitstarka refränger, och lagom melankoliska kärlekstexter. Det var två par i gruppen som var gifta och som sedan skilde sig ungefär samtidigt, och skivan "Rumours" som kom exakt då inte bara dokumenterade detta, utan var också deras mest lyckade samling låtar. Den borde vara ett mästerverk och den har också ständigt hyllats som ett sådant.
Men allt är bara skitsnack! Lyssnar man på "Rumours" inser man hur fel människor som annars har god smak kan ha. Alla från musikjournalister som Andres Lokko, Jan Gradvall och Terry Ericsson till band som The Cardigans, Moneybrother och The Concretes älskar "Rumours", och alla är i den bemärkelsen dumma i huvudet. "Rumours" är inget mästerverk i mogen popmusik. Den är full av skägg, gitarrsolon (det spelar ingen roll att det är på en akustisk gitarr!), bluesstämningar och lagom gungiga takter. Melodier? Om man tycker att det här är bra melodier så har man aldrig hört Cole Porter, Burt Bacharach eller Duke Ellongton. Melankoliskt? Lägg av, det är bara tralligt och uddlöst. Vi snackar kokaintankade Los Angeles-musiker, inte Hjalmar Söderberg. Moget? Om solglasögon och hatt är din definition av att mogna så talar vi inte samma språk.
Fleetwood Mac är alltså a fucking fraud. Vill du ha kokainpop från 70-talet, köp Steely Dans "Aja". Vill du ha mogna kärlekslåtar, köp "Ella Fitzgerald sings the Johnne Mercer songbook". Vill du åldras med värdighet, sälj din gitarr.
/Nicholas
Dålig bild av trettio.
Gud vad jag är tacksam över att Bo Kaspers och Raymond å Maria inte spelas särskilt ofta just nu. De ger en sådan fruktansvärd bild av hur det är att vara trettio att jag får kramp. Vi ska nämligen alla utan undantag bli trettio en dag. Och jag behöver bättre förebilder. Bo Kaspers och Raymond och Maria ger mig sådan fruktansvärd dödsångest.
/Calle
/Calle