januari, du är dig lik
I natt drömde jag att jag var tillsammans med hulk hogans fru. Det här låter naturligtvis som ett skämt, men så var det i alla fall.
De hade också fem ton-åriga barn som hjälpte till att gömma mig från hulken, som oväntat kom hem just som jag och hon skulle ligga med varandra. Jag sa till dem: ”ofta är det så, att har man ett förhållande som inte går så bra är det lätt att man söker efter raka motsatsen i ett annat...”
Han parkerade sin stora motorcykel utanför.
”helvete”, sa jag.
”äsch han har väl varit med sina”, sa hon. Men det syntes av det han hade på sig att han varit på en fotosession.
Jag tog chansen att bege mig ner på nedervåningen. Men där gick jag vilse och kunde inte komma ut. Jag tog min flykt till källaren där det fanns ännu fler rum men inte några fönster. Tillslut hittade jag ett fönster lite mindre än mig själv. Men i det fastna jag.
Utanför sken den californiska solen och jag var nära friheten. Men satt fast. Och så vaknade jag i panik. Till en annan panik. Där jag var fri utan någon sol och fast i en vardag där jag inte förstår mig på mig själv. och jag har provat allt: lite musik, lite konst, lite bok, lite natur, lite jobb, lite ledigt, lite socialt, lite kärlek, lite öl. tillslut blir det pinnstolen. men här kan man ju inte sitta hela dagen. och även i år kan jag konstatera: januari, du är dig lik.
De hade också fem ton-åriga barn som hjälpte till att gömma mig från hulken, som oväntat kom hem just som jag och hon skulle ligga med varandra. Jag sa till dem: ”ofta är det så, att har man ett förhållande som inte går så bra är det lätt att man söker efter raka motsatsen i ett annat...”
Han parkerade sin stora motorcykel utanför.
”helvete”, sa jag.
”äsch han har väl varit med sina”, sa hon. Men det syntes av det han hade på sig att han varit på en fotosession.
Jag tog chansen att bege mig ner på nedervåningen. Men där gick jag vilse och kunde inte komma ut. Jag tog min flykt till källaren där det fanns ännu fler rum men inte några fönster. Tillslut hittade jag ett fönster lite mindre än mig själv. Men i det fastna jag.
Utanför sken den californiska solen och jag var nära friheten. Men satt fast. Och så vaknade jag i panik. Till en annan panik. Där jag var fri utan någon sol och fast i en vardag där jag inte förstår mig på mig själv. och jag har provat allt: lite musik, lite konst, lite bok, lite natur, lite jobb, lite ledigt, lite socialt, lite kärlek, lite öl. tillslut blir det pinnstolen. men här kan man ju inte sitta hela dagen. och även i år kan jag konstatera: januari, du är dig lik.
Kommentarer
Trackback